Leif Ring från Kil med sitt SE-XVN vid Hovfjället under Torsby flygklubbs årliga evenemang “Örnsvängen”. Foto: Nick Rahkonen
1958 startade några flygentusiaster från Torsby en flygklubb och tog initiativet till ett flygfält. Under några intensiva år mellan 1958 och 1964 gjorde sedan Torsby flygklubb, Torsby kommun och Torsbys näringsliv gemensam sak och byggde sig en riktig flygplats. Den här insatsen var startpunkten till att Torsby idag har en fast flyglinje till Arlanda. Flyglinjen bidrar till att Torsby klarar sig bra för att vara en glesbygdskommun med i övrigt ganska skrala kommunikationer till omvärlden.
På flygplatsen finns idag också företaget Wermlandsflyg, Torsby flygklubb som bedriver segelflygverksamhet, ambulansflyg, militärflyg, flygskolor och privatflygare. Flygplatsen har också ett idealt läge om skogsbränder skulle inträffa i Torsby eller Sunne, då brandflyg kan ha flygplatsen som bas och skopa vatten ur Fryken.
Här är en historisk berättelse om flyget och flygplatsen i Torsby, till stor del möjliggjord av Mona och Stig Engströms förtjänstfulla dokumentation!
1926
Anna Sahlströms Bleriot XI
Vår historia om Torsby från ovan börjar 1926 då konstnären Anna Sahlström i Utterbyn närde en dröm om att flyga till Stockholm, Paris och andra konstmetropoler. Hon hade bott i och besökt Paris flera gånger tidigare och lärt känna andra konstnärer, bland andra Henri Matisse.
Hon köpte en flygmaskin, Bleriot XI. Det var en modell som flög första gången 1909 och användes som spaningsflyg under första världskriget. På den tiden fick dock bara män ta flyglektioner. Den påhittiga och oblyga Anna klädde då såklart ut sig till man, men blev påkommen på en lektion och utslängd. Så någon flygresa till Paris blev det aldrig.
1941
Hajen flyger över Bovilgården i Torsby
Återigen i Utterbyn, ett stenkast från Sahlströmsgården, börjar Bo Vilson (Bovil) i Utterbyn rita serien “Flygkamraterna” med amfibieflygplanet “Hajen”. Serien publiceras i Folket i Bild under flera år.
Hajen på inflygning mot Torsby med Valberget i bakgrunden -osannolikt nog nära inflygningsvägen till bana 34 på den flygplats som inte är påtänkt av någon än
1958-1964: Torsby får flygplats
DN 15 oktober 1963
De sex åren mellan 1958 och 1964 var smått fantastiska för flyget i Torsby. En oerhört drivande flygklubb, en minst lika påhejande kommun och ett lokalt näringsliv som ställde upp ledde till att lilla Torsby, då med 1 200 personer i tätorten och ca. 7 000 invånare i kommunen fick “Sveriges förnämsta privata flygplats”, blev flitigt omskrivet i den nationella pressen och hyllades som ett exempel att ta efter. Allting kulminerade med den storstilade invigningen av flygplatsen 1964. Det här var under en tid med stark framtidstro på flygets och rymdfartens utveckling!
Vad som hände under de här åren är väldokumenterat tack vare att Mona Engström samlat alla pressklipp och att Stig Engström nedtecknat historien om hur allt gick till. Här är berättelsen kraftigt sammanfattad med endast de viktigaste händelserna och de roligaste historierna! Samtliga tidningsklipp och Stigs historia med egna ord finns här för den som vill se och läsa mer.
Stig får en idé som snabbt blir verklighet
Stig Engström framför nya klubbstugan 1961
Året är 1958 och Torsbybon och byggingenjören Stig Engström, 26 år gammal, går flygutbildning i Karlstad. Under navigationsövningarna flyger han såklart till hembygden, men bensinen i Super Cuben räcker bara precis Karlstad-Torsby ToR. Det går knappt att göra några svängar över Torsby innan han måste tillbaka.
Tillsammans med brodern Börje, sin blivande fru Mona, kompisarna Sven-Olof Marklars och Åke Eriksson diskuterar han under försommaren möjligheterna att ordna ett flygfält i Torsby så att det går att gå ner och tanka. Norra Värmlands Flygklubb bildas på en dikeskant i Bergeby sommaren 1958, på den mark som senare skulle bli Fryklanda. De närvarande, med de roller de fick på mötet, var:
Stig Engström, ordförande
Börje Engström, kassör
Berit Eriksson, sekreterare
Sven-Olof Marklars, ledamot
Åke Eriksson, ledamot
Mona Berggren, ledamot
En del av första styrelsen i Norra Värmlands Flygklubb (ej helt korrekta uppgifter från tidningen)
Arrendeavtal sluts med Billerud och andra privata markägare. Torsby kommun informeras om planerna, kommunen gör tumme upp och stöttar dessutom genom arbetsinsatser från arbetslösa, ekonomiskt bidrag till dräneringsrör och dylikt.
NWT 3 oktober 1958
Billerud avverkar skog, ett 450 meter långt flygfält prepareras av arbetslösa och klubbmedlemmar, ett Piper Cub hyrs in och en tillfällig hangar med presenning sätts upp. Innan 1958 är till ända står flygfältet klart!
Marken bereds
Tillfällig hangar för första flygplanet, ett inhyrt Piper Cub
Första landningen görs troligtvis av Åke Eriksson, på snö, i början av 1959, följt av fler klubbmedlemmar. Ett flygplan utrustat med skidor har inga bromsar och det händer att fältet tar slut vid landning och Piper Cuben tippar över i en snödriva i änden av fältet. Propellern går då sönder och måste bytas. De klubbmedlemmar som råkar ut för detta blir då även medlemmar i “Propellerklubben”!
45:an hotar flygfältet
När dragningen av 45:an planeras 1959 så finner Vägförvaltningen i Karlstad att den bästa dragningen är rätt över flygfältet. Ett omfattande övertalningsarbete dras då igång av Stig med hjälp av kommunen, Luftfartsverket och Flygvapnet. Vägförvaltningen står emot länge men ger till slut vika efter goda argument från Luftfartsverket och Flygvapnet och vägen dras med den sträckning den har idag, längre söderut. Därmed möjliggjordes utbyggnaden av flygplatsen och i förlängningen även skidtunneln och annan verksamhet som finns vid Valberget idag.
Planerna växer
Tält att parkera flygplan i duger inte i längden och tankar på att bygga en hangar och även bygga ut alltihop till en “riktig” flygplats började formas. Arkitekten, piloten, flygentusiasten och klubbmedlemmen Olle Håkansson ritar ett förslag på översiktsritning på uppdrag av klubben över inte bara hangar utan även stationsbyggnad, cykelparkering, bilparkering, bränsledepå och flygledartorn.
Översiktsritning av Olle Håkansson
Flygutställning i Tingshuset
Flygutställning i Tingshuset i mars 1960
De ambitiösa planerna på flygplats presenterades för allmänheten på en flygutställning i Tingshuset i mars 1960. Över 1000 personer dök upp, och representanter för Flygvapnet och Luftfartsstyrelsen fanns på plats och talade sig varma för behovet av flygplats. Flygfilmvisning var populärt bland besökarna!
Kommunen ger klartecken för att bygga flygplats
Kommunen gillade idén med riktig flygplats skarpt och utlovade ett räntefritt lån på ca. 100 000 kr till Torsby flygklubb för att sätta igång och det uppskattade priset för den hangar som byggts av klubben uppskattas till cirka 80.000 kronor.
Byggingenjör Stig Engström konstruerade utan ersättning hangar 1 åt klubben. Tillsammans med Stigs pappa Edward Engström, som hade en byggfirma, såg de till att bygget av hangar och torn kom igång 1961 och uppförde den ideellt tillsammans med klubbens medlemmar. Edwards byggfirma bekostade också anläggandet av vägen upp till stationshuset.
En fruktsam symbios hade nu skapats mellan flygklubben, lokala företag, kommunen och senare också Värmlandsflyg. Under några år byggdes flygplatsen ut successivt av dessa parter vilket följdes med stort intresse av pressen som beskriver det som ett av landets förnämsta privatflygfält.
September 1961
GT februari 1962
NWT 5 maj 1962
NWT maj 1962
Göteborgs-Posten april 1962
Stig landar på Hovfjället
Fryksdalsbygden 9 februari 1961
Klubbens förmåga att skapa rubriker är enorm och nya tillfällen ges till pressen när ryktet går att Stig har lyckats landa på Hovfjället. Ryktet är sant, det finns en 200 meter lång myr och efter en del övning av korta landningar på flygfältet har Stig lyckats landa på myren. Detta vill reportrarna på bland annat Expressen bevittna med egna ögon och beger sig till Torsby för att få följa med i flygplanet upp. Stig och Axel Nilsson flyger samma dag upp för att se att allt ser bra ut innan reportrarna kommer, men vid landningen kommer en uppvind som leder till att Stig tvingas sätta flygplanet hårt ner i snön, och ena sidan av landningsstället går sönder. Nu är goda råd dyra! Ska rubriken i Expressen nu bli “Flygplan kraschar på Hovfjället”?
Stig och Axel lagar landningsstället provisoriskt med den ena styrspaken och en 6 mm rundstång från öppna spisen i sportstugan. Stigs bror Börje underhåller reportrarna i klubbstugan bäst han kan med fika när det dröjer innan Stig och Axel kommer tillbaka.
Axel är nog lite osäker på att flyga tillbaka efter den hårda landningen och den ej så förtroendeingivande lagningen så han tar sig ned på en ackja han hittar.
Stig flyger ensam tillbaka, landar säkert på den friska delen av landningstället och åker försiktigt in i hangaren innan reportrarna hunnit dit. Beskedet blir helt enkelt bara “Vi har varit uppe och tittat, tyvärr blåser vinden åt fel håll idag, vi kommer inte kunna genomföra en landning”.
Landningsbanan asfalteras
Fabrikör Andersson ägde ett motorflygplan och hade flyttat till Torsby tack vare flygfältet. Han ville starta en konfektionsfabrik här och transportera de färdiga varorna med flyg. Men ett gräsflygfält går inte att använda året runt, framförallt tiden för tjällossningen är problematisk. Därför bad han att landningsbanan skulle asfalteras, och detta beviljas snart av kommunen som anslår 600 000 kr för att asfaltera landningsbana, taxibana och hangarplan och köpa in annan nödvändig utrustning.
Värmlandsflyg flyttar till Torsby
Värmlandsflyg i hangar 2
Värmlandsflyg var etablerade i Karlstad med framförallt järnmalmkartläggning i Sverige som verksamhet. De var på väg att bygga en ny hangar där, men då lockade Stig med färdig hangarplats hos flygklubben i Torsby -vilket de nappade på och verksamheten flyttar från Karlstad till Torsby.
Ganska snart insåg Värmlandsflyg att de ville ha en egen, varmbonad hangar. Stig fattar ritpennan igen och samma symbios av kommun, flygklubb och lokala företag byggdes hangar 2. Hangaren hamnade i kommunens ägo och hyrdes ut till Värmlandsflyg.
Kommunen tar över
Kommunen köper 1962 loss marken från Billerud och tar över rullbana, hangar 2, terminalbyggnad, tankanläggning och flygledartorn.
DN skriver att notan för flygplatsen till slut blev 1,25 miljoner kronor, vilket omräknat till 2023 års penningvärde är 16 miljoner kr. Det får anses vara mycket billigt för en flygplats med asfalterad rullbana, hangar, flygledartorn, belysning och stationsbyggnad. Att det blev så billigt förklarar DN med det stora ideella arbete som flygklubb och lokalt näringsliv ställt upp med.
Företagen och klubben som var med byggde, till stor del ideellt
En bra affär för kommunen kan tyckas, men klubben och företagen har å andra sidan fått se en dröm gå i uppfyllelse, en riktig flygplats i Torsby!
Norra Värmlands flygklubb står för att förvalta flygplatsen med gräsklippning, plogning, tankanläggning, byggnadsunderhåll med mera ideellt men med statligt och kommunalt stöd.
DN skriver en bra sammanfattning över hur det har gått till att bygga flygplatsen och berömmer samarbetet:
DN oktober 1963
Storstilad invigning
Kosmonaut Valerij Bykovskij med Ingrid Larsson, 3 år, på armen
I mars 1964 invigdes flygplatsen under pompa och ståt med över 4 000 besökare. En kosmonaut, Valerij Bykovskij, flögs dit och var ett enormt dragplåster efter att ha genomfört häpnadsväckande bedrifter i rymden.Valerij var samtida med Gagarin, var med på Vostok 5-uppdraget 1963 och med fem dagar i omloppsbana slog han, och innehar fortfarande, rekordet för det längsta solouppdraget.
I rymden utförde han flera experiment, som att fota horisonten och odla ärtor i tyngdlöshet. Samtidigt var också kvinnliga kosmonauten Valentina Tereshkova på Vostok 6 i omloppsbana och de övade på att lägga sina farkoster nära varandra. Minsta avståndet var 5 km. Under uppdraget blev Valerij också första människan att göra nummer två i omloppsbana! 🙂
Klubbmedlemmen Gunnar Uppvall hade varit i Stockholm och träffat ett flertal kosmonauter som var där på PR-turné och övertygade då Valerij att komma på invigningen. Gunnar hämtade Valerij med flygplan från Stockholm lagom till invigningen. Efter ceremonierna ristade Valerij med en morakniv in sitt namn på skärmen på en brandbil som finns att beskåda i Torsbys brandkårsmuseum. Hans autograf finns också i den nya terminalen. Valerij gick bort 2019, 84 år gammal.
Valerij Bykovskij
Läs gärna artikeln från invigningen i VF, mycket underhållande läsning! Här finns samtliga artiklar.
VF 9 mars 1964
Åren 1965-1979: Flygplatsen växer
Verksamheten på flygplatsen växer. Värmlandsflyg är på plats med sina geologiska undersökning och taxiflyg, Oltronix bygger fabrik vid flygplatsen (fabriken där Wermlands Tunnplåt har sin tillverkning 2024) och även Torverk nyttjar flygplatsen för att transportera personal. Det är brandflyg på somrarna, privatflygare och så klart flygklubbens egna aktiviteter.
Uppgradering till trafikflygplats
Ganska snart efter invigningen av flygplatsen 1964 tycker Värmlandsflyg och Oltronix att flygplatsen inte riktigt duger. Detta leder till att flygplatsen 1970 uppgraderas till trafikflygplats och Börje Engström blir flygplatschef. Landningsbanan förlängs till 1220 meter med hjälp av statsbidrag och återinvigs 1972, återigen med många besökare.
Många åskådare kom till återinvigningen i september 1972
Backa/Finnskoga flygfält anläggs
Finnskoga/Backa flygfält i Norra Torsby anläggs i början av 70-talet av Lennart Berglund med flera. Det fanns en handlare i Backa som hade en campingplats och han tänkte att det kunde komma gäster till campingen med flygplan, något som dock inte skedde i någon större utsträckning.
Stig tar över som flygplatschef
Börje Engström går tragiskt bort i en dykolycka 1974 och Stig tar över som flygplatschef.
Tragisk flygolycka
1975 sker en kollision i luftrummet vid flygplatsen mellan ett motorflygplan och ett segelflygplan. Tre personer omkommer.
Värmlandsflyg får luft under vingarna
Värmlandsflyg köper loss hangar 2 av kommunen ca. 1978, när VD Söderblom driver verksamheten med stor framgång.
80-talet: Full fart
En tredje hangar byggs
Det går fortsatt bra för Värmlandsflyg och i början av 80-talet ber man att få köpa loss hangar 1 från flygklubben. Klubben går med på att sälja om det byggs en ny hangar som man får disponera, ihop med Sven Hedmans flygservice. Återigen fattar Stig pennan och ritar hangar. Skanska bygger för drygt 800 000, som finansieras med Värmlandsflygs köpeskilling 200 000 kr och 600 000 i statsbidrag och kommunalt stöd.
Mycket aktivitet på Torsby flygklubb
80-talet blir en gyllene tid för Torsby flygklubb med mycket flygaktivitet, skolning och gemenskap.
Dramatisk flygdag
Skadat Viggenflygplan efter buklandning i Karlstad
1986 arrangeras en flygdag på Torsby flygplats som får många besökare men som också blir mer dramatisk än vad många önskat sig. Ett Viggen får problem under en flyguppvisning, är mycket nära att krascha ner i landningsbanan, piloten klarar det nätt och jämnt men klipper sedan ett antal granar på Valberget. Några hemvärnsmän som har tagit tillfället i akt att få en realistisk övning på Valberget får mer realism än de bett om och slås till marken, en av dem medvetslös. Det svårt sargade Viggenplanet tar sig till Karlstad flygplats, där det bedöms att det finns mer räddningsresurser och gör en buklandning där.
Närkontakten med granarna fångades på video:
Haveriutredningen efteråt:
http://flygplanshistorik.se/37/37hav019.htm
Fakiren omkommer i en flygolycka
Segelflygplan av typen ULF-1 som Fakiren (Fotot är ett annat plan av samma typ)
På en flygdag, troligtvis 1987, omkommer den legendariske Sven “Fakiren” Jonsson i en flygolycka. Fakiren har skolat många personer i flygandets konst i Norra Värmland, men när han ska göra en spektakulär flyguppvisning och låta en häst dra upp honom i ett egenbyggt segelflyg av den tyska modellen ULF-1 så lossar duken från ramen och slår i backen så hårt att han omkommer.
Branäs invigs och kungafamiljen landar i Torsby
Kungafamiljen landar i Torsby 1988 för vidare transport till Branäs, som invigs då.
Kungafamiljen landar på Fryklanda i december 1988
90-talet: Torsby får linjeflyg till Arlanda
1993 går Torsby och Hagfors kommuner samman och tecknar avtal med AB Värmlandsflyg om linjefart Torsby – Hagfors – Arlanda. Linjen trafikeras med en Beech 200 med plats för 13 passagerare. Denna verksamhet görs på försök, vissa dispenser har erhållits från myndigheterna. 1995 har linjefarten Torsby – Hagfors – Arlanda permanentats, fortsatt med dispenser.
I samband med att flygfältet ska uppgraderas och det nya tornet ska byggas så rivs det ursprungliga flygledartornet och stationsbyggnaden som klubben uppförde på 60-talet. Därmed rivs även klubbens klubblokal som funnits i stationsbyggnaden sedan klubben uppförde byggnaden. För att kompensera för denna förlust så hjälper kommunen klubben att inreda klubbens bygglokal i hangar 3 till klubblokal och klubbens bygglokal flyttas istället ut till det tidigare garaget.
1996 hålls långa förhandlingar mellan Torsby Flygklubb och Torsby kommun gällande framtida förhållande på flygfältet. Då varken klubben eller kommunen kan påvisa juridiskt ägande av byggnaderna på marken så skrivs ett 15-årigt nytjande- och samarbetsavtal mellan Torsby Flygklubb och Torsby kommun för att reglera övriga oklarheter. Man låter därmed ägandefrågan vara olöst.
00-talet: Linjeflyget börjar upphandlas av staten och flygplatsen upprustas kraftigt
Norrlandskommunerna och Torsby ingår i början av 00-talet i en utredning om statlig upphandling av flyglinjer till orter med dåliga förbindelser. Fram tills nu har Torsby och Hagfors kommuner själva upphandlat trafiken. Utredningen leder till att linjeflyget från 2002 upphandlas av staten.
Värmlandsflyg blir Wermlandsflyg
2000 avvecklas Värmlandsflyg. Nya bolaget Wermlandsflyg bildas, med flygturer med sjöflygplan och konsultverksamhet som enda verksamheter. Efterhand växer dock verksamheten, fler flygplan köps in och geologiska undersökningar, fotografering och taxiflyg återupptas.
Ny terminal och nytt flygledartorn byggs
2000 görs beläggningen på landningsbanan om och planerna på en omfattande uppgradering av flygplatsen, med bland annat nytt flygledartorn och terminal, formas. Man kan inte få dispens från myndigheterna hur länge som helst.
2003 köper kommunen hangar 1 och 2 av Wermlandsflyg eftersom de eventuellt ska rivas på grund av nya krav på hindersfrihet, och Wermlandsflyg betalar då hyra för hangarerna.
2003 börjar också den nya terminalen och flygledartornet byggas, och invigs 21 oktober 2005. Ingrid Larsson, som satt i Valerij Bykovskijs famn när flygplatsen invigdes 1964, deltar.
Flygklubben skaffar nytt segelflygplan och motorseglare
Från starten har både motorflyg- och segelflygverksamhet i klubben, framförallt skolning, brandflyg och rekreationsflygning. Cirka år 2000 fokuserades verksamheten mer på segelflyg, då klubben köper in ett DG segelflygplan och en Dimona motorseglare som används för att bogsera upp segelflygplanet, för skolning och för rekreationsflygning.
10-talet: Wermlandsflyg växer
Hangar 1 och 2 köps tillbaka av Wermlandsflyg
Hangarerna 1 och 2 som köptes tillbaka av kommunen, eftersom de hotades av rivning på grund av nya krav på hindersfrihet år 2003, revs aldrig. Det upptäcks att de inte alls strider mot kravet på hindersfrihet. Men de underhölls heller aldrig under denna period och Wermlandsflyg köper tillbaka båda hangarerna 2017 för 60 000 kr.
Örnsvängen startar
I början av 10-talet startar den populära traditionen med Örnsvängen, där Torsby flygklubb bjuder in deltagare från hela Värmland till övningslandningar på isar.
Klubbens egna aktiviteter minskar dock. Det är svårt att hitta lärare för segelflygskolning vilket leder till att flygverksamheten efterhand minskar. Intresset för flyg minskar också generellt i Sverige. Det som nu börjar bli någorlunda populärt på flygklubbar runtom i Sverige är lätta UL- och NLF-flyg, som är billigare än normal-klassade motorflygplan.
Avtalet med kommunen går ut
2011 går befintligt nyttjande och samarbetsavtal mellan Torsby Flygklubb och kommunen ut, men trots mycket dialog har det fortfarande, 2023, inte tecknats något nytt avtal.
Flyg- och bilträff på Finnskoga/Backa flygfält
2015 drar Dan Persson, “Dan i plan”, igång en årlig Flyg- och bilträff på Finnskoga/Backa flygfält som sedan blir mer och mer populär för varje går som går.
20-talet: Drönare och elflyg
Örnsvängen lever
Aktiviteten i Torsby flygklubb har tyvärr minskat till följd av svårigheter med att skola fram nya piloter, men traditionen med Örnsvängen fortsätter!
Leif Ring från Kil i sitt Z vid Hovfjällsmassivet under Örnsvängen 2023
X och Y i SE-VPI från Arvika på Vassjön under Örnsvängen 2023. SE-VIP från Sunne i bakgrunden.
Flyg- och bilträff på Finnskoga/Backa flygfält växer
Linedance och flygplan på Flyg- och bilträffen på Finnskoga/Backa flygfält 2023
Flyg- och bilträffen på Finnskoga/Backa flygfält växer och hade 2023 200 utställare, 1200-1300 besökande och ett 20-tal flygmaskiner från hela mellansverige, inklusive Stockholm och Göteborg.
Förstudier om elflyg och drönare
Flera förstudier och elflyg och drönare genomförs i början av 20-talet av kommunen och under 2024 kommer hemleverans med drönare från landsbygdsbutikerna i Östmark och Ambjörby testas.
Flyglinjen till Arlanda förväntas kunna bli elektrifierad någon gång efter 2027.
Vad händer mer i framtiden tro? Kanske kan det då även bli möjligt med en regelbunden elflygförbindelse till Oslo? Flygtaxi till Branäs med batteridrivna vertikalstartande flygfarkoster? Skogsmaskinförare som får varm lunch utflugen med drönare från restaurangen i Norra Värmlands livs i Ambjörby? Kanske kommer även skogsmaskinens reservdelar med expressdrönare? Vad hade Stig Engström tänkt om alla nya flygmöjligheter tro?